You got that one thing - Del 14
Jag hade svårt att somna, det var så mycklet som hade hänt idag. Harry och killarna hade visat sig vara helt andra personer än jag trodde. Det kändes som om jag hade fått fem nya vänner och det var jag jätteglad för och för att Harry faktiskt brydde sig så mycket som han gjorde. Till slut somnade jag i alla fall.
Jag vaknade av att någon klampade upp i trappan och ryckte upp min dörr. Mamma höll i en tidning.
- VAD ÄR DET HÄR!?
Annas perspektiv
Mamma stirrade med arga ögon på mig och räckte fram tidningen till mig med en snabb rörelse.
Jag tog tidningen och tittade först undrande på henne.
- Mamma, vad är det som ä ... ? Jag tystnade och stirrade på aftonbladets förstasida.
Det var Harry och jag på förstasidan. Och det var en bild när vi kramades.
Rubriken löd: Har One Directions Harry Styles en ny flickvän?
Jag suckade tungt och sjönk djupare ner i sängen, ville bort från mammas arga ögon. Detta hade jag faktiskt inte räknat med när jag först bestämde mig för att träffa Harry.
- Nå, har du sett? frågade mamma argt till mig.
- Ja, men det är väl inte så farligt. Det kommer ju lä..
Mamma avbröt mig upprört.
- Tror du vi vill ha våran dotter på förstasidan i tidningen! Va! Vad tror du alla kommer säga om dig!?
- Jag bryr mig inte! Vi är bara kompisar, du vet att tidningar alltid ska förstora upp allting!
- Du kanske inte bryr dig, men det gör jag! Vet du hur många som kommer läsa om detta!?
- Men jag vill träffa honom, han är jättesnäll! Försvarade jag mig.
Mamma suckade frustrerat.
- Stefan, kom upp hit! Hon vill inte lyssna på mig!
Pappa kom snabbt upp och tittade bara på mig och skakade på huvudet.
- Du vet att detta inte är bra, va?
- Ja, det gör jag. Men jag skiter väl i alla rykten! Ni ska alltid bry er så mycket om vad alla andra kommer säga!
- Det är väl klart vi gör! Men du måste sluta träffa den där pojken och de andra med en gång!
- Aldrig! Jag tittade upprört på dem.
- Nu är det slut på allt det här med den där kändisfjollan! sa mamma argt och satte armarna i kors.
Då svartande det för ögonen på mig.
- HAN ÄR INGEN KÄNDISFJOLLA! HUR VÅGAR DU SÄGA SÅ OM NÅGON JAG BRYR MIG OM!?
- Bryr dig om! Det var väl det löjligaste! Han sätter bara griller i huvudet på dig och bryr sig inte egentligen! Det är så kändisar är!
- Det är inte sant, ni har inte träffat dem, så ni vet ingenting! Ni kan inte förbjuda mig!
- Jo, det kan vi faktiskt Anna. Det är för ditt eget bästa! Slutdiskuterat!
- Nej! Det sa ni också sist gång när ni åkte till Göteborg för att hämta mig! Men var det för mitt eget bästa? NEJ! sa jag argt och knep ihop munnen.
Då blev mamma så upprörd så jag trodde hon skulle explodera.
- SÅ LÄNGE DU BOR I MITT HUS ÄR DET MINA REGLER SOM GÄLLER!
- Nej, jag vägrar.
Då försökte pappa på det lugna viset.
- Gumman, detta är bara för ditt eget bästa, han kommer bara att såra dig annars.
Då kom tårarna.
- Jag har redan blivit sårad. Av er.
Det sista viskade jag fram men jag såg så väl på dem att de hörde. Jag gick snabbt ut ur rummet med en klump i halsen och låste toan och satte mig där inne. Först då märkte jag att jag fortfarande hade tidningen i handen. Jag ryckte på axlarna och bestämde mig för att läsa ändå. Så illa kunde det ju inte vara.
Men det kunde det. De hade byggt upp en story om att jag var Harrys nya flickvän, och det spekulerades mycket kring vem jag var o.s.v. Jag hade inte sett några fotografer, fast jag hade ju i och för sig inte ansträngt mig för att titta efter. Jag ville ju bara vara med Harry, det var allt. Men tydligen hade han inget privatliv alls, för det som hade verkat som en kul stund hade bara blivit skvaller i aftonbladet. Det kändes sjukt att det var ett stort uppslag på oss, flera bilder där vi kramades, gick bredvid varandra och åt glass. Lämnade de aldrig honom ifred eller?
Detta kändes så fel. Men det var inget mot vad det kändes att bli förbjuden att träffa Harry. Jag var äntligen riktigt lycklig ända sedan den tiden jag varit mobbad och hade dåligt självförtroende. Och det enda mina föräldrar gjorde var att förstöra det bara för någon dum bild i tidningen! Jag trodde nog nånstans att de skulle förstå hur lycklig jag kände mig just nu. Men nej, tydligen inte. Jag suckade tungt och tog upp mobilen för att gå in på twitter. Jag bestämde mig snabbt för att skriva en tweet om hur jag kände.
" I hate my parents more than anything right now. Take away the person who makes me most happy... :'( "
Harrys perspektiv
- It's really sunny today! sa Niall mellan tuggorna.
Han åt mycket. Det gör han ju alltid, men han äter alltid extra mycket om vi inte varit hemma på ett tag.
Vi satt på en restaurang och tog det lugnt efter våran flygtur tillbaks till London i morses.
- Yeah, glad I took my sunglasses! sa Zayn och visade upp sina RayBan-solglasögon.
Alla skrattade. Zayn tyckte att han såg så bra ut med dem och ingen kunde ju neka honom.
- So, what's happening this week then? frågade Liam Paul.
- Well, this week isn't really much I guess, next week you're going to the U.S and stay there three weeks. But you're free for some days now. And please Harry, no more first page on the newspapers?
Alla hade fått reda på att jag och Anna var på förstasidan på någon svensk tidning. Jag var van vid att handskas med sånt, men jag undrade hur Anna tog det. Fast det kändes jämt som att alla skulle inkräkta på mitt privatliv och det var ju inte det roligaste precis. Men som sagt, vid det här laget var jag van.
- Yeah Paul, I promise. sa jag. Och jag tänkte stå för mitt ord.
Vi pratade en stund till och sen reste vi oss för att gå när vi betalat.
I taxin hem till lägenheten plockade jag upp mobilen för att kolla twitter och skriva en tweet.
" Finally home after some weeks.. just gotta chill with the lads and take it cool. "
Sedan såg jag trenderna. Den översta var " Harrys new girlfriend "
Jag suckade tungt och kollade snabbt upp Annas twitter för att se om hon hade skrivit något om det. Jag rös till när jag såg vad hennes översta tweet var.
" I hate my parents more than anything right now. Take away the person who makes me most happy... :'( "
Jag stirrade oroligt på skärmen och Niall som satt bredvid mig, märkte det.
- Harry, what is it?
- Jag visade snabbt honom skärmen på mobilen och han ryckte till när han såg vad det stod.
- But who, or why?
- I have no idea. I'll call her when we're home.
Niall nickade och vände snabbt blicken framåt.
Efter ca en kvart kom vi hem till lägenheten och jag slängde mig på sängen med mobilen i handen. Jag gick sakta in på kontakter och ringde Anna med darriga fingrar. Efter ca tio signaler när jag nästan lade på hörde jag hennes röst.
- Hey Harry.
- Hi, what have happend? I read your tweet.
- Um, you know we were on the front page in the magazine?
- Yeah?
- It's just... that... that my parents... Hennes röst brast.
- Anna, please talk to me! Mit grepp om mobilen hårdnade.
- I, I can't...
- Yes you can! You know you can tell me everything!
- It's just that... My parents won't let me meet you anymore.
Hon tystnade och jag drog efter andan.
_________________________________________________________________________________________
Kapitel 14 ute!
Kommentera om ni gillar det :D
Är supertrött nu, kanske skriver ett till imorgon!
Puss & kram.
Kommentarer
Trackback
